Ibland ser jag tillbaka på tiden som gått och detta stundtals med en viss saknad. Ta detta med Spotify och Apple Music till exempel. Visst är det jättebra att alla, mot en väldigt liten ersättning (ibland ingen alls) har möjlighet att lyssna på i princip hur mycket musik som helst. Var som helst!

När jag växte upp missade jag aldrig ett tillfälle att lägga på en platta. Att kunna leva utan musik kändes då helt otänkbart. Och det är likadant idag. Jag har hörlurarna på mig hela dagen när jag jobbar i trädgården. Utan musik räcker min inspiration inte långt. För allt går som bekant mycket lättare med hjälp av bra och svängig musik. Så egentligen borde allt vara frid och fröjd!

Men tyvärr så finns det en baksida av myntet också. Ersättningarna till artister/musiker/kompositörer är så pinsamt låga att intäkterna från skivproduktionen stundtals blir snudd på ett skämt. Och frågan är ju hur länge det kan fortsätta att vara så här. Min förhoppning är att samtliga skivbolag (inklusive de små indiebolagen) inom en snar framtid ska lyckas förhandla fram anständiga ersättningar och att upphovsmännen då ska kunna leva på sin musik i betydligt större utsträckning än idag. Missförstå mig rätt. Jag vill inte ha tillbaka den tid (som egentligen inte är så länge sedan) då en specialbeställd cd från USA kostade mellan 250 – 300:- över disk. Det var precis lika tokigt och inte hade man råd att lyssna in sig på alla de grupper och artister man var nyfiken på.

Samtliga CDs jag gjort med The Wild Bunch finns för den delen på både Spotify och Apple Music, men när man får ut ersättningarna har man lätt att hålla sig för skratt. Men den utveckling som tog sin början med just Spotify lär vi inte kunna ändra på. Det är mycket som är jättebra med den här tillgången till all världens musik. Nu ska vi bara se till så att musikanterna får den betalning de borde ha för sitt jobb.